Kataloniens huvudstad Barcelona är Spaniens andra största stad efter Madrid. Den har en yta på 100,4 km² och består av de 10 distrikten: Ciutat Vella, Eixample, Sants-Montjuïc, Les Corts, Sarrià-Sant Gervasi, Gràcia, Horta-Guinardó, Nou Barris, Sant Andreu och Sant Martí. De senaste åren har man inofficiellt "delat på några distrikt" och man talar nu även om El Raval, El Born, Barceloneta, Sagrada Familia och Vila Olímpica. 

Vi har gjort en guide till Barcelonas olika stadsdelar som du hittar längre ner på sidan eller i menyn längst upp.

Barcelona tillhör Spanien och här används sedan 2001 valutan Euro (€). Barcelona ligger i samma tidszon som Sverige.

Katalanska är det officiella språket i Barcelona, tillsammans med spanska. Trots att Barcelona är en av Europas mest populära destinationer kan det ibland vara svårt att göra sig förstådd med bara engelska då många av stadsborna inte förstår.

Barcelona kan man faktiskt besöka när som helst. Är ni ute efter sol och bad bör ni resa hit i juni, juli, augusti eller september. Vill ni se en FC Barcelona match, shoppa eller åka på rundtur, passar våren och hösten bättre. Klimatet är typiskt medelhavsklimat med varma och fuktiga somrar och milda vintrar. Det mesta av nederbörden faller under våren och hösten. Årsmedeltemperaturen är 17.6º C.

I Barcelona innerstad bor 1 603 178 invånare men räknar man in alla förorter uppskattas folkmängden till 4 856 579 invånare. I hela Katalonien bor det 7.5 miljoner invånare.

Barcelona är en säker stad men man måste vara försiktig med ficktjuvar som finns överallt i staden och speciellt i tunnelbanan och vid de stora turistattraktionerna.

För att komma till polis, brandkår och ambulans ring 112. Du kan även kontakta svenska konsulatet. Svenska konsulatet i Barcelona, Calle Mallorca 279, 08037 Barcelona. Tel : 0034 93 488 35 05, Tel 2: 0034 93 488 25 01

Klimat - När skall man resa till Barcelona?

Fakta om Barcelona

Här hittar du fakta om Barcelona. Få reda på mer om Barcelonas befolkning, klimat, helgdagar, det svenska konsulatet, valuta, stadens historia m.m. 

fakta om Barcelona, klimat, helgdagar, konsulatet, valuta, stadens historia, befolkning

bra-att-veta-innan-resan

Svenska konsulatet i Barcelona

Guide till Barcelonas stadsdelar

Barcelonas moderna historia

Barcelonas historia

Kataloniens nationaldag 11 sep

1931 etablerades Spaniens andra republik och kung Alfonso XIII gick i exil. Katalonien fick med detta ett eget parlament, rätten att använda sin flagga och ett erkännande av katalanska som regionens huvudspråk.

Men 1936 revolterade armén och startade ett brutalt och blodigt inbördeskrig. Under det första året sattes många kyrkor i staden i brand av kyrkomotståndare. Barcelona, som var på republikens sida, var under kriget den viktigaste staden för den internationella brigaden och också en av de sista städerna att kapitulera för General Francos trupper under krigets slutskede 1939.

Inbördeskriget krävde mer än 700 000 soldaters och 50 000 civilas liv. De sistnämnda blev antingen avrättade eller dödades i de många bombattackerna.

Barcelona var den stad som blev utsatt för mest bombardemang. Man ville bomba civilbefolkningen och på så sätt demoralisera de stridande soldaterna, som alla hade släkt och vänner i städerna. Detta stridsgrepp skulle användas i mycket större skala under det andra världskriget av både tyskarna och de allierade.

Barcelona och Katalonien fick betala ett högt pris för förlusten i kriget. General Franco införde återigen centralstyre i Spanien och alla autonoma rättigheterna Katalonien hade haft fråntogs. Det katalanska språket förbjöds överallt, till och med i kyrkor och i skolorna. Under åren som följde erhöll Barcelona väldigt lite pengar från Madrid och Spanien var mer eller mindre avskuret från resten av Europa.

Trots allt återhämtade sig staden och industrin i regionen. Folk från de fattigare delarna av Spanien sökte sig i flock till Barcelona i hopp om att finna arbete och en bättre framtid. 1960's turistboom längs Costa Brava hjälpte den lokala ekonomin och innebar samtidigt att folket i Francos konservativa Spanien kom i kontakt med det moderna Europa. De skandinaviska blonda flickorna, som flockades ner till den Spanska solkusten under 60 och 70 – talet, är ett exempel på de många kulturkrockar som uppstod under denna tid.

När Franco avled 1975 tog sig Spanien snabbt sig ur sin isolering. Alfonso XIII:s sonson Juan Carlos kröntes och införde demokrati och 1978 fick Spaniens regioner återigen tillbaks den autonomi de hade före inbördeskriget. De flesta Katalaner var nöjda med återinförandet av autonomin och katalanska som officiella språk. Men fortfarande finns det många som vill ha total självständighet.

Spanien gick med i EU 1986 vilket ledde tillsammans med de Olympiska Spelen i Barcelona 1992 till en ekonomisk boom som fortsätter än idag.

barcelonas-moderna-historia

Katalanerna firar sedan 1980 sin nationaldag den 11:e September. Den 11:e September är ett historiskt datum i Kataloniens historia och hänvisar till den 11:e September 1714 då Barcelona till slut tvingades kapitulera till franska och kastiliska soldater efter 13 månaders belägring av staden. Nationaldagen firas bland annat med kransnedläggning vid statyn av Rafael Casanova, en av krigshjältarna vid belägringen 1714. Statyn står vid gatan Ronda de Sant Pere i centrala Barcelona.

Catalunya, triomfant, tornarà a ser rica i plena! Endarrera aquesta gent, tan ufana i tan superba! Bon cop de falç! Bon cop de falç, defensors de la terra! Bon cop de falç! Ara és hora, segadors! Ara és hora d'estar alerta! Per quan vingui un altre juny esmolem ben bé les eines! Que tremoli l'enemic en veient la nostra ensenya: com fem caure espigues d'or, quan convé seguem cadenes!

Katalonien segersällt, ska bli rikt och åter blomstra. Bort med dessa människor, ack så skrytsamma och dryga. Skäran slår bra! Den ska du ta, fosterjordens räddare! Skäran slår bra! Skördefolket det är dags, åter dags att vara vaksam när en annan juni blir ska vi våra verktyg slipa väl. Darra må vår fiende, när han ser vår stolta fana. Som vi fäller gyllne ax Kedjan huggs när det är dags.

La Senyera, som den katalanska flaggan heter, sägs ha uppkommit på 900-talet och tros vara en av de äldsta flaggorna i världen. Legenden berättar att de fyra röda strecken målades på Wildred den Håriges (Greve av Barcelona) gyllene sköld av Kung Charles den Skallige med fingrar som var täckta av blod från grevens skador.

kataloniens-nationaldag

För länge sedan fanns det en stor och elak drake som terroriserade ett helt kungarike. För att hålla draken lugn offrade man varje dag en ung och vacker flicka till draken då detta var hans favoritmat.

Till slut kom dagen då den enda unga vackra flickan kvar i kungariket var kungens dotter. När prinsessan överlämnades till den mäktiga besten, dök plötsligt den modiga riddaren Sant Jordi upp dödade draken med sin vassa lans.

 I blodet som flöt ut ifrån draken växte det upp en röd ros. Denna ros gav Sant Jordi till prinsessan

Enligt tradition ger kataloniens alla män den 23 april en ros till sin käresta. Kvinnorna ger i sin tur en bok till sina män, detta för att hedra dödsdagen av Miguel de Cervantes och William Shakespeare som båda gick bort den 23 april. Det är kärlekens dag i Barcelona den 23 april.

I Barcelona är det stor fest denna dag med rosförsäljare på varje hörna i hela staden. Las Ramblas är fylld till bredden med stånd som säljer böcker och rosor. Totalt 40% av alla böcker som säljs i Katalonine årligen, säljs denna dag. Missa inte om du är i Barcelona.

Sant Jordi är Kataloniens skyddshelgon och har inspirerat många konstnärer och arkitekter genom åren. En av dem är Antonio Gaudì och hans mästerverk Casa Batlló är en hyllning till just Sant Jordi. Läs mer om  Casa Batlló gemom att följa länken nedan.

23 april, katalanernas alla hjärtans dag

sant-jordi

Casa Batlló, inspirerad av Sant Jordi

Stadens historia kan sägas ha börjat med romarnas ankomst. Vid den tiden bodde redan ett folk i området runt dagens Barcelona. Romarna kallade dem laietani, laetaner. Laetanerna var ett jordbrukande folk som troligtvis beblandades med och som folk utrotades av romarna. År 15 f. Kr. byggde romarna en militärförläggning på kullen Mons Taber där dagens katedral ligger. Förläggningen fick namnet Faventia Iulia Augusta Paterana Barcino, eller förenklat Barcino.

Barcino växte snart upp till en handelsplats och härifrån skeppades överskottet av det lokala jordbruket och fisket till stora delar av det romerska väldet. Det omfattade vete, yllevaror, amforor med vin och olja, men även krukor med garum vilket bl.a. hyllades av Plinius. På 100-talet e.Kr flyttade de första judarna in i Barcino. Ungefär samtidigt anlände också kristendomen. Staden fick sin första riktiga stadsmur på 200-talet. Den var ursprungligen två meter hög med 78 vakttorn längs en omkrets på omkring 1250 meter. Denna mur kom att gälla som stadens försvar fram till dess att den nya ringmuren uppfördes i slutet av 1200-talet. Kring mitten av 300-talet upphörde slavhandeln, som varit betydande för stadens ekonomi. Förslavningen av den judiska befolkningen, vilken ledde till brist på arbetskraft, och den romerska valutans ständiga värdeminskning innebar att Barcino i början av 400-talet var tvungen att importera de varor man tidigare exporterat. I början av år 409 invaderades iberiska halvön av vandaler, sveber och alaner. Det kaos av våld och oreda de skapade ledde till att när kung Ataulf med sin visigotiska armé tågade in År 415 mötte de inget motstånd, eftersom romarna ingått förbund med dem i hopp om att få bukt med plundringen och våldet. Ataulf flyttade sitt hov till Barcino innan det senare flyttades till Sevilla.

 I början av 700-talet intog morerna Barcelona under erövringskampanjen för Al-Andalus. Staden återerövrades år 801 av Karl den stores son, Ludvig den fromme. Barcelona blev efter det ett grevskap i Marca Hispanica vars grevar tillsattes av de karolingiska Kungarna. Den siste greven av Barcelona att tillsättas av en karoling blev Guifre el Pilós Wilfred den hårige, som år 878 tilldelades Barcelona av Ludvig den stammande. Guifre – som även var greve över Girona, Besalu, Cerdanya, Urgell och senare Ausona – förlade administrationen till Barcelona. Efter hans död 897 blev Barcelona ärftligt som lydstat under frankerna. När morerna intog Barcelona 985 valde den frankiske kungen Lothar att ignorera stadens behov av militärt stöd. Det ledde senare till att den sittande greven Borell II valde att inte erkänna Hugo Capet. Borell II blev den första av de självständiga grevar som kom att styra Barcelona fram till år 1150, då Katalonien och Aragonien förenades genom giftermål mellan Ramon Berenguer IV och Petronila av Aragon.I slutet av 1000-talet påbörjades arbetet med Usatges som skulle komma att ersätta de lagar som gällt sedan visgoterna styrde Katalonien. Denna lagtext kom att lägga grunden för den medeltida katalanska konstitutionen.

När Jaume I kom till makten år 1227 Jaume Iinleddes den expansionspolitik som ledde fram till att kungahuset Aragonien under 1300-talet blev en stormakt i Jaume. Mot slutet av 1200-talet hade de aragonska greve-kungarna besittningar på 126 platser runt medelhavet. För Barcelonas del innebar detta ökad handel med andra städer runt medelhavet.Från staden exporterades ylletyger, fårskinn, torkad frukt, olivolja, koraller, tenn och järn till östra Medelhavet (Konstantinopel, Beirut, Alexandria). I utbyte fick man kanel, ingefära, rökelse och peppar, alun och slavar. Till västra Medelhavet (Balearerna, Sardinien, Sicilien och Neapel) skeppades tyger, saffran, lädervaror, och vapen. I motsatt riktning skeppades bomull, vete, koraller, saltad fisk från Sardinien och slavar från Sicilien.

Handel bedrevs även med Barbareskkusten (främst Tunis) dit man skeppade ris från Valencia, torkade fikon, nötter och mängder med tyg. Hem fördes istället medel för färgning, råbomull, och guld. För att kunna bedriva handel med de muslimska länderna på ett smidigt sätt använde man sig av judar, eftersom de kunde starta handelsbolag i de städer där kristna var utestängda. Den ökande handeln såg staden växa och en ny ringmur påbörjades 1276 för att färdigställas drygt 50 år senare. Den nya muren omgärdade ett tjugo gånger större område än den gamla romerska muren. 1249 lades grunden för Barcelonas stadsstyre de närmaste 500 åren. Consell de Cent blev det råd där frågor rörande staden diskuterades.

Under 1300-talet mötte Barcelona flera motgångar. 1333 slog den katalanska skörden fel vilket ledde till att uppskattningsvis tiotusen av stadens fyrtiotusen invånare svalt ihjäl. Det dröjde långt in på 1340-talet innan Barcelona lyckades skaffa sig något livsmedelsöverskott. I maj 1348 skedde det första av flera återkommande pestutbrott. Delar av landsbygden avfolkades nästan helt vilket ledde till att adeln konfiskerade egendom som inte återkrävts inom 30 dagar. Detta och systemet med remences – vilket innebar att bönder var tvungna att friköpa sig själva om de vill flytta – ledde till flera bondeuppror. Under 1400-talet eskalerade det till ett inbördeskrig som pågick 1462-1472. Mellan 1300 och 1480 halverades Kataloniens befolkning från ca 500.000 till 250.000. Från andra halvan av 1300-talet inleddes judeförföljelsen. Judarna, som hörde till stadens skickligaste hantverkare, tvingades antingen konvertera eller fly. 1391 genomfördes en rad pogromer där delar av Barcelonas judiska kvarter (El Call) brändes ner. Eftersom judarna skötte både bankväsendet och handeln med muslimerna samt utmärkte sig inom hantverken, fick deras uttåg ur Barcelona allvarliga konsekvenser. Krönikor från andra halvan av 1400-talet vittnar om en stad där handeln nästan upphört helt, med mängder av arbetslösa vävare och andra hantverkare.

När kungariket Aragonien förenades med Kastillien flyttades maktens centrum bort från Barcelona. I Katalonien växte missnöjet med centraliseringen och flera konflikter uppstod. Mitt under trettioåriga kriget, då spanska trupper var stationerade i Katalonien, startade en konflikt mellan Spanien och Katalonien som pågick mellan åren 1640-1652. Den fick namnet Guerra dels Segadors, skördefolkskriget, då huvudstyrkan på den katalanska sidan utgjordes av bönder. 1640 utropades den katalanska republiken i Barcelona under beskydd av Ludvig XIII, som då låg i krig med Spanien. När de franska trupperna som stått som garanti för säkerheten retirerade 1648 anföll Filip IV Katalonien. Barcelona tvingades ge upp 1652 efter en 12 månader lång belägring. Barcelona kom att delvis förstöras under det spanska tronföljdskriget 1705-1716. Staden intogs efter en mycket blodig belägring där stadsborna gjorde fanatiskt motstånd. Alla män och pojkar över fjorton tilldelades vapen med vilka de gjorde motanfall ända in på belägringens sista dag. Barcelona lyckades hålla ut i tretton månader med ett försvar på endast 5 300 soldater mot en 40 000 man stark armé, men kapitulerade den 11 september 1714 efter den blodigaste dagen i stadens historia. För att försäkra sig om att Barcelona inte skulle kunna göra uppror lät den spanske kungen Filip V bygga ett citadell efter att ha rivit över 1200 byggnader i stadsdelen Ribera. Efter att Katalonien år 1714 införlivats med Spanien tilläts handel med Sydamerika, en marknad som tidigare varit stängd för Barcelona. Handeln, som till en början skedde under restriktioner, tog fart under andra halvan av 1700-talet. 1755 bildades Barcelonas västindiska handelskompani, som inriktade sig på export av kryddor, mediciner, papper, alkohol och textilier. Under slutet av 1700-talet växte två marknader fram som skulle komma att bli dem största under 1800-talet: export av textilier och alkoholhaltiga drycker.

1800-talets Barcelona präglades av flera krig, revolutioner och revolter, men det var även den period då den industriella revolutionen tog ordentlig fart. Stadens första riktiga fabrik öppnades 1833 i Raval. Den skulle dock komma att brännas ner två år senare när staden härjades av upplopp som först riktades mot kyrkan och senare mot stadens enda större industri, vilken beskylldes orsaka den höga arbetslösheten. Nya industrier öppnades emellertid i rasande takt. 1846 förbjöds all nyetablering av industri innanför stadsmurarna. Istället växte nya industriområden upp i Sants, Sant Andreu och Sant Martí. Dessa tidigare fristående kommuner växte snart ihop med Barcelona i samband med att den nya stadsdelen L'Eixample påbörjades under 1860-talet. För de vanliga människorna i Barcelona under 1800-talet innebar inte industrialiseringen någon förbättring av livskvaliteten. Istället skedde en radikal försämring. Då tillgången på arbetskraft var överflödig kunde fabriksägarna gör precis som de ville, vilket tog sig uttryck i urusla löner, obefintlig anställningstrygghet och omänskliga arbetsförhållanden. Situationen för arbetarna, tillsammans med hatet mot kyrkan, kan sägas ha lagt grunden för Giuseppe Fanellis framgångar när han 1869 kom till Barcelona för att predika Bakunins idéer. Nästan omgående fick anarkismen fotfäste i Barcelona. Under de följande 60 åren skulle den växa sig så stark att ett anarkistparti kom att bli det ledande arbetarpartiet.

barcelonas-historia

Här hittar du en komplett lista över de officiella helgdagarna i Barcelona. Generellt så kan man säga att affärer alltid är stängda helgdagar. Museer och sevärdheter är däremot öppna som vanligt med undantag av den 25 december och den 6 januari då även många museer håller stängt. Restauranger och barer håller öppet som vanligt. 

Nyårsdagen är den första dagen på året och firas här som i de flesta delarna av världen för att välkomna det nya året.

 Trettondedagen är en kristen högtid som firas till minne av de tre vise männen som besökte Jesusbarnet. Det som är speciellt med denna dagen hände egentligen dagen innan den 5 januari då de magiska kungarna anländer till Barcelona med en stor kavalkad som går genom staden. Under natten besöks Barcelonas alla hem och det lämnas presenter till alla barn som varit snälla under året. Den 6 januari stiger Barcelonas alla barn upp tidigt för att se vad kungarna lämnat till dem.

Långfredagen är en kristen helgdag som firas till minne av Jesus Kristus död på korset. Annandag påsk firas inte i hela Spanien men i Katalonien firas denna dag. Speciellt med annandag påsk är att gudföräldrarna köper en chokladbakelse till sina gudbarn. Veckornana innan denna dag kan man se otroliga chokladskapelser i Barcelonas alla konditorier

Arbetsdagen är en internationell helgdag som firas för att uppmärksamma arbetarnas rättigheter.

Pingstdagen är en kristen högtid som firas till minne av den heliga Andens nedstigning över Jesu lärjungar. Sant Joan är en festival som firas på sommarsolståndet i juni varje år. Under denna festival firar man med massor av fyrverkerier, musik, dans och traditionella maträtter som coca de Sant Joan (en typ av kaka) och cava. Många människor i Barcelona går ut på gatorna och firar hela natten och det är en mycket livlig och festlig tid i staden. Sant Joan är en unik och spännande festival att uppleva om du besöker Barcelona under sommaren.

Nationaldagen i Katalonien är en regional helgdag som firas till minne av att Barcelona föll till de spanska trupperna år 1714. La Mercè är en stor festival tillägnad Barcelonas skyddshelgon, Jungfru Maria Mercè. Under festivalen finns det massor av evenemang och aktiviteter över hela staden, inklusive konserter, fyrverkerier, parader och kulturella evenemang. La Mercè är en fantastisk möjlighet att uppleva Barcelonas kultur och traditioner, och det är en höjdpunkt för många besökare varje år. 

Den 12 oktober är det helgdag i hela Spanien för att fira upptäckten av Amerika 1492. Alla helgons dag är en kristen högtid då man minns och hedrar de döda. Juldagen är en kristen högtid som firas till minne av Jesu Kristus födelse. 

Långfredagen - 29 mars 2024 och annandag påsk 1 april 2024

Pingstdagen 5 juni 2024 och Sant Joan 24 juni 2024

Kataloniens nationaldag 11 september samt Mercè 23 september 2024

Spaniens nationaldag 12 oktober, alla Helgons dag 1 november samt julhelgen 25 och 26 december

Barcelona Reseguide

Fakta om Barcelona

Bra Att Veta Innan Resan

Barcelonas Moderna Historia

Kataloniens Nationaldag

Sant Jordi

Barcelonas Historia

Barcelonas Helgdagar